Vattenbruk strategier & handlingsplaner
Det svenska vattenbruket är en liten näring men som har potential till att utvecklas till en allt större och långsiktigt hållbar näring. Vattenbruket har under de senaste åren fått ett ökat politiskt intresse och är idag en del av Sveriges livsmedelsstrategi samt Strategin för svenskt fiske och vattenbruk. Det har även fastställts strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU.
Klipp "Ministern om regelförändringar" (Peter Kullgren)
Strategi för svenskt fiske och vattenbruk 2021–2026 – friska ekosystem och hållbart nyttjande
Hösten 2019 sjösatte Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten projektet Framtidens Fiske och Vattenbruk för framtagande av en ny gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Den politiska ambitionen med projektet förtydligades sedan genom ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag.
Strategins syfte är att slå fast en gemensam väg framåt för hållbar utveckling av fiske och vattenbruk i Sverige.
Strategin innehåller 3 huvudmål och 15 delmål och kommer att vara styrande för Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med koordinerad förvaltning och främjande där ekologi, ekonomi och social hållbarhet går hand i hand.
Målsättningen är att strategin även ska vara ett stöd för samordnat agerande i näringarnas, länsstyrelsernas samt andra myndigheters och organisationers arbete med fiske- och vattenbruksfrågor.
Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk 2021–2026
Handlingsplanen för vattenbruk syftar till att slå fast vilka åtgärder och aktiviteter som behöver vidtas för att nå målen i strategin. Åtgärderna beskrivs med avseende på syfte, bakgrund och genomförande.
Åtgärderna har tagits fram i bred samverkan med vattenbrukets intressenter och med hänsyn till myndigheternas uppdrag och mandat samt politiska och juridiska förutsättningar på såväl nationell som internationell nivå.
Handlingsplanen för vattenbruk har belyst 11 åtgärder som är viktiga för att driva en hållbar utveckling av vattenbruket.
Åtgärderna är:
Lokalisering av vattenbruk - från nationell till lokal nivå
Vattenbrukets miljöpåverkan och miljönyttor
Förebyggande hälsoarbete och ökad djurvälfärd
Digitalisering av svensk vattenbruksproduktion
Reproduktion och produktion inför vidareuppfödning
Reproduktion och produktion inför utsättning i naturen
Utveckling av produktionstekniker och arter
Nutrition och foderutveckling
Nationell samordning av tillstånds- och tillsynsprocesser
Marknadsåtgärder
Kompetenshöjning och innovation
Livsmedelsstrategin & Handlingsplaner
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan.
En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.
Under 2023 inledde regeringen arbetet med en livsmedelsstrategi 2.0. Som ett första steg i arbetet har fortsatta dialoger med livsmedelskedjans företrädare hållits för att fånga upp hur livsmedelsstrategin på bästa sätt kan utvecklas och genomföras för att stärka svensk konkurrenskraft.
Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.
2020 fattade Regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025.
Regeringen uppdrar Jordbruksverket att vidareutveckla främjandearbetet av vattenbruket och genom koordinering av den svenska vattenbruksnäringen skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja.
Vidareutvecklingen ska särskilt beakta förädlingens och innovationens möjligheter för vattenbruksnäringen samt främja regelförenkling, teknikutveckling och samverkan.
Vattenbruket i Europeiska unionen
I maj 2021 offentliggjorde kommissionen sina nya strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU. I november 2022 offentliggjorde kommissionen meddelandet Mot en stark och hållbar algindustri i EU.
Vattenbruksproduktionen i Europeiska unionen har fortsatt att stagnera i förhållande till den ökande produktionen av fisk och skaldjur globalt sett. Under de senaste 20 åren har kommissionen försökt öka EU:s produktionspotential genom att offentliggöra olika strategier och riktlinjer, och rådgivande nämnden för vattenbruk inrättades 2016 i linje med det. Detta organ för rådgivning till EU-institutionerna och medlemsstaterna består av företrädare för branschen och andra berörda intresseorganisationer.
Strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för perioden 2021–2030
Den 12 maj 2021 offentliggjorde kommissionen sina nya strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU.
Ingår gör en vision för den fortsatta utvecklingen av vattenbruket på ett sätt som kommer att bidra både till den europeiska gröna given och till den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin. De nya riktlinjerna tar sin utgångspunkt i erfarenheter från strategisk nivå – på EU-nivå och nationell nivå – och tar hänsyn till den senaste utvecklingen, inbegripet forskning, innovation och användningen av EU-medel. De utgör också ett svar på de uppmaningar som ingår i från jord till bord-strategin om att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem i EU, inbegripet erkännande av det hållbara vattenbrukets potential att tillhandahålla livsmedel och foder med ett lågt koldioxidavtryck.
Om denna vision ska bli verklighet måste man inom EU:s vattenbrukssektor ta sig an diverse utmaningar och möjligheter för att uppnå följande inbördes sammanlänkade mål:
Bygga upp resiliens och konkurrenskraft.
Delta i den gröna omställningen.
Säkerställa samhällets acceptans och information till konsumenterna.
Öka kunskapen och innovationen.